Ny rapport kartlägger exportfinansbranschens hållbarhetspotential
Med en årlig omsättning på 700 miljarder USD har exportfinansiering en enorm potential att bidra till såväl Agenda 2030 som Parisavtalet. Det kräver dock nya mandat för statliga exportkreditinstitut, slår författarna till en ny studie från Internationella Handelskammaren (ICC) och Rockefeller Foundation fast. Studien bygger på en nulägesanalys av branschen och kommer att ligga till grund för en internationell arbetsgrupp fokuserad på finansbranschens hållbarhetsomställning.
Den nya studien (”Sustainability in Export Finance: Leveraging Export Finance to Support the Delivery of the SDGs”) bygger på intervjuer med bland annat banker, exportkreditinstitut, exportörer och civilsamhälle och erbjuder såväl en nulägesanalys av branschens hållbarhetsarbete som rekommendationer om hur det kan förbättras.
Hållbara exportkrediter omfattar sådana transaktioner som bidrar till globalt överenskomna hållbarhetsmålsättningar som FN:s globala mål och Parisavtalet. Genom att statliga exportkreditinstitut står som garanter kan banker erbjuda exportörer medel- till långfristiga krediter till en lägre risk och lägre kostnad. Det bidrar till att rikta kapitalflöden till vanligtvis resursfattiga områden och möjliggör investeringar i kapitalvaror som kan säkra långsiktig hållbarhet.
Det är tydligt att finansbranschen har tagit viktiga steg för att mobilisera investeringar i hållbarhet och stötta omställningen till minskade utsläpp och högre resurseffektivitet. Samtidigt är utvecklingspotentialen stor. Medan årliga exportkreditvolymer är jämförbara med de från traditionella utvecklingsfinansieringsinstitut utgör hållbarhetsklassade transaktioner i nuläget endast 20 % av alla exportfinansieringsavtal.
– 18 länder, däribland Sverige, har åtagit sig att kanalisera 100 miljarder USD i bistånd årligen från 2020 till 2030 för att bidra till klimatanpassningen. Jämför man det med exportkreditbranschens årliga omsättning om 700 miljarder USD är det tydligt att en lyckad omställning av branschen skulle utgöra ett avgörande kliv framåt för hela hållbarhetsagendan, säger Susanna Zeko, VD och generalsekreterare på ICC Sverige.
I rapporten slår författarna fast att exportkreditinstitut har en viktig roll att spela i branschens omställning då de historiskt har bidragit till att möjliggöra storskaliga investeringar, inte minst inom infrastruktur, i områden som annars saknat investeringsmöjligheter. En justering av dessa aktörers mandat till att bättre överensstämma med globala hållbarhetsmål skulle ge en enorm utdelning i form av ökad tillgång till kostnadseffektiv finansiering av de kapitalvaror som behövs för en effektiv och inkluderande återhämtning efter pandemin.
I studien lyfts svenska Exportkreditnämnden (EKN) fram som ett gott exempel då man redan 2019 införde en hållbarhetspolicy som implementerar en restriktiv syn på finansiering med potentiellt negativ klimatpåverkan. Utfasningen av finansiering kopplad till utvinning och transport av kol är ytterligare ett exempel på hur EKN visat att organisationen vill bidra till hållbar utveckling på lång sikt.
– Det är uppenbart att EKN och andra länders exportkreditinstitut kan bidra till utvecklingsmål och omställning till fossilfritt. Men det räcker inte att bara sluta med garantier för investeringar med höga växthusgasutsläpp. Det behövs även attraktiva morötter, för att stimulera fler gröna projekt. Vi behöver flexibilitet i regelverken för att exempelvis kunna erbjuda lägre premier, längre risktider eller lägre krav på förskottsbetalning, säger Marie Aglert affärsområdeschef stora företag på EKN.
Resultatet av studien kommer att ligga till grund för ICC:s internationella arbetsgrupp Sustainable Trade Finance, som ska utveckla rekommendationer och ramverk för hur handelsfinansieringsbranschen i sin helhet kan ställa om för att bidra till såväl ekonomisk som social och miljömässig hållbarhet.
Här hittar du hela rapporten: Sustainability in Export Finance: Leveraging Export Finance to support the delivery of the SDGs