Att inte hamna efter i utvecklingen, våga satsa på oprövade metoder och att lyckas samarbeta, och handla, över sektors- och landsgränser är nyckelfrågor för att både enskilda företag och hela samhället ska lyckas ställa om till en långsiktig och hållbar cirkulär ekonomi, menade panelen på gårdagens seminarium i Malmö.

Seminariet arrangerades av ICC Sweden, Ragn-Sells, Folksam och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och inleddes av Pär Larshans, Public Affairs och Hållbarhetschef på Ragn-Sells. Han talade om hur Ragn-Sells kommit till insikt om att man måste ändra arbetssätt om man ville finnas kvar som företag. Även om Ragn-Sells aldrig kommer att bli en producent av varor, kan de bli en leverantör av material. Ett praktiskt exempel är LKABs fosforrika sandbankar, som också är förorenade av arsenik. LKAB har inte nytta av, eller resurser till, att separera fosforet från arsenik. Det har däremot Ragn-Sells, som kan rena fosforet och sedan sälja det vidare. På det här sättet kan samarbete leda till att olika flöden uppstår i det som tidigare bara varit ett.

Tord Svedberg, VD på IVL Svenska Miljöinstitutet, talade därefter om hur IVL använder cirkulär ekonomi i sina projekt. IVL har i ett projekt räknat på hur mycket CO2-utsläpp som kan minskas vid kontorsrenoveringar genom relativt enkla metoder, till exempel att ta tillvara på glaspartier, skrivbord och stolar. Han berättade också om ett projekt som visar att man kan dricka avfall – av renat avloppsvatten har IVL, Carlsberg och Nya Carnegiebryggeriet nyligen bryggt ett öl.

Karin Stenmar, hållbarhetschef på Folksam menade att omställning handlar om överlevnad och att det blir allt tydligare att det finns lönsamhet i hållbarhet. På Folksam gör det cirkulära tänkandet inte bara att man minskar avfall och CO2-utsläpp, utan man ser även att kundnöjdheten ökar. Nyckeln är att presentera fördelarna på ett sätt som kunderna förstår, t.ex. genom att omvandla siffrorna över CO2-besparingar till hur många mils bilkörning eller årsförbrukningar av el det motsvarar. Att reparera och återbruka till exempel mobiltelefoner sparar inte bara på miljöns resurser, utan även företagets och kundens.

Jernkontoret är branschorganisation för Sveriges största utsläppare av CO2, stålindustrin, och inställningen man mötte tidigare var ofta att ingen ville diskutera hållbarhet med dem, menade Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor och forskningschef. Idag har stålbranschen lovat att minska utsläppen, och dessutom att endast lämna ifrån sig samhällsnyttiga produkter. Eva poängterade dock att stål är nödvändigt – för även om det förbrukar resurser, så kan det återvinnas i oändlighet. Skulle man t.ex. byta ut stål mot trä, som ”bara” kan återvinnas ca. 7 gånger, skulle man istället inte ha någon skog kvar på jorden. Man måste därför skapa ett cirkulärt system för det stål som producerats, och minska utsläppen från produktionen. Genom att byta ut kol mot vätgas i stålproduktionen skapas vatten istället för CO2. Man måste även hitta samarbetspartners som har behov av restprodukterna från utvinningen av stål, t.ex. slam och gnejs.

Enligt det avslutande ordet från panelen bör företag se Agenda 2030 som en affärsplan. Cirkulär ekonomi ställer man inte om till bara för att vara en good guy – utan för att man också tjänar pengar på det!

Seminariet arrangeras på nytt i Göteborg den 14 december. Programmet är preliminärt, men det går att anmäla sig redan nu, här.