Agenturavtalet

Agenturavtalet är ett av de vanligare avtalen i internationell handel. Detta eftersom agenturförhållandet ofta är det första steget in på den internationella arenan. I internationella sammanhang är det viktigt att inte tro att agency enbart betyder agent, ofta kan motparten uttrycka sig slarvigt och egentligen mena avtal om distribution (distributorship) istället för agentur. Det kan även vara så att avtal om distribution istället för agent, är mer fördelaktigt för just ert företag. Som säljare är det därför vikigt att veta vad för förhållande man vill ha. Se dessutom särskilt upp för benämningen ”foreign representative” som innefattar såväl agent som distributör. Det finns all anledning att specificera att det är ett agenturförhållande som avses.

Agent, distributör eller franchise

Genom ett agenturförhållande övergår inte rätten till varan, utan tvärtom, så behåller säljaren rätten till varan medan agenturen åtar sig att sälja varan vidare. Blir varan inte såld är det på säljarens risk. I ett distributionsförhållande övergår istället varan i distributörens ägo och det är alltså han som bär risken ifall varan inte säljs vidare. Han äger varorna, medan agenten endast säljer dem vidare.

Dessutom är det bra att också göra klart vad för typ av agenturförhållande det rör sig om; sale agent, buying agent, service agent etc.

När bör man välja ett agenturavtal?

Det är såklart alltid parterna själva som avgöra vad för förhållande de vill ha. Det finns dock vissa tillfällen då agenturförhållandet generellt kan vara att föredra. T.ex. i de fall då försäljaren vill att konsumenten ska kunna komma i kontakt med försäljaren direkt eller när försäljaren själv vill komma i kontakt med konsumenten för den delen. Detta är särskilt vanligt i de fall när försäljaren utger en garanti för varan.

Vad bör man tänka på?

Som alltid i internationella handelsrelationer är det viktigt att komma ihåg att avtalet på den nya marknaden kan vara förknippat med ytterligare ansvar, jämfört med den inhemska marknaden (Sverige). Exempelvis ses, i vissa jurisdiktioner, agentavtalet som ett anställningsavtal. Detta kan medföra åtaganden som gör att det istället är bättre att välja ett distributionsavtal. ICC har utarbetat ett modellkontrakt för agenturförhållandet The ICC Model Commercial Agency Contract.

Kontraktet bör åtminstone innehålla information om:

•  Produkten
•  Agenturens åtagande
•  Betalning
•  Giltighetsperiod
•  Tvistlösningsmetod
•  Samt eventuella klausuler om konkurrensbegränsning

För mer tillfälliga agenturförhållanden har ICC framställt The ICC Model Occasional Intermediary Contract som riktar sig särskilt till agenter som endast tillfälligt eller sporadiskt tillhandahåller en service gentemot principalen, såsom att tillhandahålla information om konsumenter, tillhandahålla produkter etc. I dessa korta relationer är det viktigt att diskutera eventuella ”non-competition clauses” och vilket ansvar agenten har att inte också arbeta för en konkurrent till principalen. Det är inte alls nödvändigt att det är en nackdel att agenten arbetar för konkurrenter, i vissa situationer får det t.o.m. anses typiskt, exempelvis om agenten är en större butikskedja. Då kan det endast vara av vikt att skriva in att principalens konkurrent inte ska få en fördel gentemot principalen. Som alltid är det principalen och agenten själva som i slutändan avgör hur kontraktet utformas.